Pedagogiken

Följande saker är utmärkande för waldorfförskolepedagogiken:
 
Förebild och efterhärmning

Då förskolebarnet lever starkt i efterhärmning är det av yttersta vikt att pedagogen genom sitt sätt att leda barngruppen, genom sina gester och sätt att uttrycka sig, hela tiden medvetet är en god förebild. Detta avspeglar sig i varje enskilt barn och i barngruppen som helthet. Genom medvetenheten skapas den stämning som behövs för att alla ska må bra.

Under dagen får barnen uppleva att pedagogerna utför praktiska och konkreta göromål som är nödvändiga för det dagliga livet på förskolan; förberedelse för matlagningen, handarbete, vård av lokal och materiel, samt trädgårdsarbete. En del barn hjälper till, en del barn tar med sig arbetet som inspiration i sina lekar.

Rytmen

Varje dag, liksom årstidsloppet, har sitt rytmiskt återkommande innehåll. Detta ger trygghet, då barnet vet vad som kommer att hända och i lugn och ro kan hänge sig åt det som sker i stunden. Väl genomtänkta rytmer med aktivitet och vila ger näring åt barnet. Rytmen blir till kvalitet när den fungerar och gör att de trötthetssymptom som annars kan uppstå inte manas fram.

Leken

Att värna om barndomen är att värna om leken och barnets rätt att få vara barn. Därför är det den fria leken som ges störst utrymme under lekskoledagen. Genom leken förbereder sig barnet för livet. Leken ÄR barnets liv och ett sätt att utforska och erövra världen. Det är här som barnet framför allt utvecklar sin sociala förmåga, empati, fantasi och kreativitet.
Leken är ett livsbehov men också en viljeansträngning som ibland tar tid att utveckla. Med hjälp av pedagogen kan leken ledas framåt utan att för den delen vara styrd av den vuxne.

Leksakerna är enkla och tillverkade av naturmaterial för att ge frihet till eget skapande och förvandlande. Alltför färdiga leksaker stänger dörren till fantasivärlden. I leken förverkligar barnet bara det som barnet har direkta upplevelser av. Detta betyder att barnet måste ges möjlighet till rika upplevelser från det verkliga livet, både hemma och på lekskolan. Om barnet väcks för tidigt intellektuellt får det svårt att glömma sig och ge sig hän i leken.


Sinnenas betydelse
Förskolebarnet upplever världen genom sina sinnen. Därför är det inte likgiltigt vad för slags sinnesintryck vi omger barnet med. Inomhus får barnet uppleva de ljusa klara färgerna på väggar och textilier, naturmaterialen som används i allt skapande, det tända ljusets låga vid sagoberättandet,  doft och smak av god och närande kost. Allt enkelt och vilsamt. I uteleken skall barnet få möjlighet att delta i trädgårdsarbetet, se och känna doften av brasan som sprakar, få hoppa i vattenpussar, känna regnet som strilar och fyller hinken till sandleken, höra och känna vinden som blåser och får löven att dansa och kastanjerna att trummande ramla i backen.

Pedagogen ska värna om de krafter som barnet behöver för att vitalisera sina inre organ och för sin tillväxt. Målet med pedagogens arbete är även att ledsaga barnet i dess utveckling fram till skolmognaden och framför allt att hjälpa barnet att frigöra sin egen vilja och kreativitet och därmed väcka lusten till att lära hos barnet. Genom en medveten gestaltad omgivning som ger underlag för barnets förmåga att härma, för lek, fantasi och kreativitet, läggs grunden till barnets framtida utveckling mot frihet.